Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Ovälkommen

Sjuksköterskeuniform

Inte välkommen i Blekinge. Buhu.

Sjuksköterskeflykt

Hotet om sjuksköterskeflykt i löneupproret får sig en reell motsvarighet i Zimbabwe: “När du kommer till vårdcentralen finns det inga läkare eller sjuksköterskor som kan behandla dig. De flesta har flytt utomlands. Ett skäl till varför medellivslängden är världens lägsta, 37 år.” Kul. Är det så vi vill ha det?

Smittospridande smink?

Hygiensjuksköterskan i mig vänder sig på plågor när jag läser i Dagens Medicin om hur överdriven sminkning förbjuds av hygienskäl i Blekinge. Enligt artikeln säger Lasse Hallström: “Allt som man smetar på sig utvändigt på kroppen riskerar att falla av på ytor som ska vara rena. Det är väldigt klart och tydligt. Det gäller allt från nagellack till andra kosmetiska konstigheter.” Således skall naglarna vara kortklippta och omålade, långt hår ska sättas upp och sjuksköterskor och annan vårdpersonal ska ha lite smink. Någonstans kan man väl tycka att det viktigaste är att de basala hygienrutinera hålls, så att MRSA och vårdrelaterade infektioner minimeras. När det kommer till smittospridning i en omvårdnadssituation har nog fallande bakteriebärande partiklar från smink väldigt liten betydelse i sammanhanget. Hellre då se till att all personal faktiskt arbetar i kortärmad arbetsdräkt som byts varje dag och vid synlig smuts, tar av sig sina ringar innan arbetspassets start och använder engångsförkläde eller patientbunden skyddsrock vid all patientnära kontakt eller kontakt med patientens säng. Och framförallt bibehåller aseptiken i allt de gör. Så länge sjuksköterskor säger “Jag försöker hålla det så sterilt som möjligt”, “Det är ju nästan rent” och/eller inte spritar händerna före rent och efter orent arbete, kommer det inte att spela någon som helst roll om de har mascara eller inte när de lägger om ett sår.

Post tenta

Helgen har tillbringats i ett post tenta-tillstånd. Den där tomma lättnaden av spänningar som släpper, den förlamning som kvarstår när uppladdningen laddar ur. Fredagen var min första och egentligen enda lediga dag tills sommaren och sommarjobbet tar vid. För efter tio veckor av Vetenskapliga metoder och Omvårdnad C, tar 150% studiehastighet vid med släpande geriatrikpraktik, akutsjukvård och organisation och ledarskap… Hepp! Fredagen spenderades således framför datorn med So you think you can dance Scandinavia, Jonas och Musses religion och några avsnitt av Sjukhuset. Kvällen spenderades hos en väninna under täckmanteln Let’s dance-final. I själva verket var det enbart ett medel för att nå det egentliga målet: Att Umgås. Nu känner jag mig nog så redo jag kan bli för en ny innevecka och nya kurser.

Emetofober brukar ha pejl på det här med vinterkräksjuka, men resten av svenska befolkningen verkar vara mindre pålästa. Någon person här och var har dock snappat upp det här med immunitet. Jag har hört att man kan va immun mot magsjuka! Stämmer det? Sjuksköterskebloggen sprider ljus i mörkret. Svaret är: Magsjuka och vinterkräksjuka är inte synonymt. Och nej, man kan inte vara immun mot magsjuka i stort. Det finns många olika sorters bakterier och virus som orsakar gastroenterit, som den tekniska termen är, och tyvärr är man inte immun mot alltihop. Däremot är olika individer olika känsliga och reagerar olika starkt. En del människor tycks aldrig bli magsjuka, andra blir det stup i kvarten. Däremot är det så käckt att man faktiskt kan vara immun mot vinterkräksjukan! Denna fruktade magsjuka orsakas av ett virus ur familjen Calici, bestående av Norovirus och Sapovirus.

 Såhär funkar det!

Ungefär 20% av Sveriges befolkning har en mutation på en gen, FUT2, som kodar för ett enzym som sätter fast en sockerart på tarmslemhinnan. Denna sockerart är nödvändig för att man ska kunna bli infekterad av Caliciviruset. Mutationen gör att genen inte kodar för sockerarten och därmed kan inte heller Caliciviruset invadera tarmen. Följdaktligen blir man också immun. Man kan fortfarande bli magsjuk av andra anledningar, men just vinterkräksjukan slipper man.

Referenser:

Thorven M, Grahn A, Hedlund KO, Johansson H, Wahlfrid C, Larson G, Svensson L. (2005). A homozygous nonsense mutation (428G – A) in the human secretor (FUT2) gene provides resistance to symptomatic norovirus (GGII) infections. Journal of Virology, 79(24): 15351-5.

Smittskyddsinstitutet

Lönen och barnbidraget

En konspirationsteori utvecklar sig såhär på kvällskvisten gällande Annika Qarlssons och Maud Olofssons förslag om inkomstprövat barnbidrag. Jag förstår tanken att personer som har en hög inkomst inte behöver ett bidrag för att ha råd att ge sina barn en någotsånär likvärdig uppväxt, men sen när blev man höginomsttagare när man tjänar 20′000 kronor? Är detta ett sätt att kväva löneupproret? Varför skulle jag som blivande sjuksköterska kämpa för att få upp min lön ifall jag vet att jag förlorar barnbidraget ifall jag når upp till 20′000 kronor??

Den värsta sjukhusserie jag vet är House. Jag kan drista mig till att till och med hävda att maken till omoralisk tv-serie aldrig tidigare har skådats. I dessa dagar av paradigmskifte från dualistisk till holistisk hälsosyn är serien ett gigantiskt köttberg av reduktionism och biologism när den är som absolut sämst. De etiska principer som vanligtvis styr all vård lyser med sin frånvaro (autonomi, rättvisa, göra rätt och inte skada), och så länge man botar maskinen människan är alla medel tillåtna. Som igår kväll till exempel – dr. House utlyste en tävling i sin lilla expertgrupp där de istället för att samarbeta för att faktiskt hjälpa patienten får göra en undersökning var för att ta reda på vad det är han lider av. Vilket leder till att patienten utsätts för både onödiga och ologiska undersökningar och onödigt lidande. Och dr. House har som vanligt redan lösningen – eller åtminstone låtsas ha den. Jag förstår inte vari underhållningen skulle ligga? Är dr. House läkaren man älskar att hata? Är det poängen med hela serien?

Då och då stöter jag på idealisering av den läkartyp House representerar. Idén att allt är tillåtet så länge man säger sanningen och att det inte gör något om man kör över en patient så länge man faktiskt botar denne. Men vad är egentligen att bota? Fixar man automatiskt personen om man fixar sjukdomen? Är inte en människa något mer än sin kropp?

Ett försök

När jag upptäckte att det var de sjuksköterskerelaterade sökorden som gav mig flest träffar i min andra blogg, föddes tankarna på att skapa en renodlad sjuksköterskeblogg. Ett ställe där jag kan teoretisera kring mina tankar om utbildning och omvårdnad, medicin och praktik. Och så blev det. Jag är Julia, jag läser termin 5 på LTU i Luleå och jag ska bli sjuksköterska när jag blir stor. Välkommen!